Öppen data – allemansrätten anno 2010

1 Jul

Förutom att jobba som varumärkesstrateg har jag en del sidoprojekt. Sidoprojekt som jag är mer eller mindre engagerad i men som likväl stödjer med kraft och passion. Dels är det Liberati, dels är det Jocke Jardenbergs ”Makten och öppenheten”. Idag når båda nätverken någon form av seger när nu PSI-lagen träder i kraft exakt just idag. Jag har skrivit om det förr på liberati.se och om ni inte känner till vad PSI är och vill ha en kort (well, rätt lång) recap kan ni läsa det här inlägget. Vill ni ha superkorta versionen hittar ni den nedan.

PSI står för public sector information, dvs. all information som kommer från och av den offentliga förvaltningen. Det finns många, mig inkluderad, som tycker att den här datan skall vara tillgänglig för medborgarna på ett effektivt sätt, dvs. via ett standardiserat API. Anledningarna är, om man skalar ned det, två:

  1. Vi äger redan datan, den är producerad av våra skattepengar, alltså borde vi ha tillgång till den.
  2. Datan kan, publicerad på rätt sätt, via rätt verktyg, skapa enorma värden.

Om den här datan bli fri kan en mängd entreprenörer skapa helt nya tjänster ovanpå datan. Det är något vi lärt oss de senaste 10 åren, fri data + öppen web = innovation och ekonomisk tillväxt. Det här är något som ligger i politikernas intressen även om det tagit lång tid för dem att få ändan ur vagnen. Data är helt enkelt den nya infrastrukturen, det är framtidens motsvarighet till motorvägar.

Låt oss sprida det här budskapet vidare, låt det gå en gräsbrand över bloggsstäppen. Jag publicerar det brev som Jocke Jardenberg och Jonas Lejon har författat.

Kära generaldirektörer, låt oss tillsammans göra världen bättre!

Ni sitter sedan många år tillbaka på stora mängder data som är intressant ur flera aspekter. Det handlar om information som vi skattebetalare redan betalt för. Olika aktörer i samhället kan vidareutnyttja information för olika ändamål, t.ex. genom skapandet av nya e-tjänster, såväl kommersiella och ideella. Men ofta har det varit förknippat med stora kostnader och svårtillgängliga lösningar. Äntligen ser vi en ändring komma till stånd.

Att vi entreprenörer kan ta del av denna information även elektroniskt har vunnit laga kraft sedan idag, den 1:a juli 2010. Den så kallade PSI-lagen (Prop. 2009/10:175) öppnar upp för stora möjligheter att skapa tjänster som förbättrar vardagen för oss alla.

Att ni själva sitter på kunskapen att förädla denna information i viss mån är mycket möjligt, rent av sannolikt, men om fler får möjlighet att jobba tillsammans så kommer garanterat resultaten att bli ännu bättre. Det saknas sannerligen inte internationella exempel på de effekter man får av att släppa publikt data tillgängligt för vidareutnyttjande.

Vi vill därför uppmana alla myndigheter och deras chefer att snarast börja arbeta i PSI-direktivets anda och uppfylla den intention som lagen speglar. Citerar från regeringskansliets sida om PSI – vidareanvändning av information:

”Syftet med lagen är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter.”

För att detta ska bli verklighet krävs i praktiken ett API till era tjänster. Vi vill därför med detta brev uppmärksamma er på behovet av att ni skyndsamt öppnar upp en sådan möjlighet. Först då kan vi börja jobba på allvar, och först då kan både ni, vi, lagstiftarna och samhället se den fulla nyttan av den utveckling som startar nu. Vi är många som är villiga att hjälpa till, så se det här brevet också som en utsträckt hand. Dialogen är igång, nu är bollen er.

Ovanstående text är i huvudsak författad av Jonas Lejon (ansvarig bland annat för tjänsten govdata.se), bearbetad av Joakim Jardenberg (bland annat projektledare för Makten och Öppenheten) och helt fri att kopiera, bearbeta och vidarebpublicera enligt CC0 (det är en nolla, även om det inte ser så ut…).

Jocke listar bloggar som skriver om det på sin blogg.

Robert Rosén på Utkiksbloggen har skrivit om det.

Och givetvis Jonas Lejon på Utvecklingsbloggen.

Nu också Ted Valentin

Annonser

Starta ett matkrig!

30 Jun

Jamie Olivers TED Prize-tal fick mig att tänka på den debatt om svinn i livsmedelsbranschen (korta hållbarhetsmärkningar etc) som blossade för några år sedan i samband med ICAs lilla köttfärs-fadäs (the bolognese incident?) men som lades på hyllan utan någon synlig effekt.

Min gissning är att svinn av samma storleksordning (som slänga varor i mataffären, ca 25% enligt en initierad vän) sannolikt finns i alla värdekedjans ”faser”, vilket skulle innebära att verkningsgraden av den mat vi odlar eller föder upp landar en bra bit under 50%.

Det är dags att gräva ner sig i detta, och om gissningen stämmer: Starta ett matkrig!

Arbetsnamnet för idén är Food Fight, och angriper frågan om mat ur ett hållbarhetsperspektiv, men från motsatt håll jämfört med Jamie. Det handlar istället om vad vi inte äter. Snabbpitchen skulle se ut någonting i still med…

The value chain of food is perhaps the most important system for people on earth, but simultaneously one of the most inefficient. It’s time that we started caring not only about what we eat, but also about what we don’t eat. Food Fight is a fictive project that needs to become a reality. Efficient food is the western world’s most important sustainability challenge and will remain so until people at large put pressure on government, producers, retail and each other to change their behavior.

Siffrorna är som sagt spekulativa (om än långt ifrån orimliga)

Vi har en ny skribent på bloggen – Henrik Evrell

30 Jun

Jag har fått äran att få in ytterligare en skribent på bloggen. Det är min kollega extraordinaire Henrik Evrell som har joinat det numera två personer starka skribentteamet. Henrik kallar sig för Analystrategisto på vårt intranät och det är precis det han är. Han tänker galna tankar som att skapa en diskussionstafett som går runt jorden runt sju varv på en vecka, 24 timmar om dygnet som han tror har potentialen att lösa några av världens största problem. (Jag håller med honom).

Han samlar på cyklar (eller åtminstone köper och säljer många) vilket bara det gör honom till en älskbar person. Han är också en av Rewirs skarpaste strateger som ofta löser problem genom att leta där ingen annan tänk på att leta. Han är lite grann som kontorets egen Alexander den store som går runt med ett stort svärd och löser gordiska knutar (en innan lunch, och två efter).

Henrik har tänkt mycket de senaste dagarna på att verkningsgraden inom matindustrin bara verkar vara 40%. Det är det hans första bloggpost handlar om.

Apple och de fem budorden om dålig mottagning (och kundservice)

30 Jun

Mashable levererar som vanligt de mest intressanta morgonnyheterna. Även om Andres Lokkos lilla blänkare i SVD om kvarlevan från The though alliance, det lilla bandet CEO konkurrerar med det rätt bra. Men det allra mest intressanta är alltså Mashables och deras nyhet om Apples reaktion rörande problemen med mottagningen på iPhone 4. Ni känner säkert till problematiken, iPhone 4s mottagning sjunker dramatiskt om man håller i den på ”fel” sätt. Fel sätt verkar i det här fallet vara att hålla den, well, som man håller en telefon om man har normalstora svenska manshänder. Alla stora techbloggare har skrivit om det, Engadget, Gizmodo och givetvis också de stora gammelmedia som CSB och idag publicerade Mashable ett dokument som läckt från Cupertino om hur Apples anställda skall hantera frågor om problemet. Direkt från Mashable klipper jag:

  1. Keep all of the positioning statements in the BN handy – your tone when delivering this information is important.
    • The iPhone 4’s wireless performance is the best we have ever shipped. Our testing shows that iPhone 4’s overall antenna performance is better than iPhone 3GS.
    • Gripping almost any mobile phone in certain places will reduce its reception. This is true of the iPhone 4, the iPhone 3GS, and many other phones we have tested. It is a fact of life in the wireless world.
    • If you are experiencing this on your iPhone 3GS, avoid covering the bottom-right side with your hand.
    • If you are experiencing this on your iPhone 4, avoid covering the black strip in the lower-left corner of the metal band.
    • The use of a case or Bumper that is made out of rubber or plastic may improve wireless performance by keeping your hand from directly covering these areas.
  2. Do not perform warranty service. Use the positioning above for any customer questions or concerns.
  3. Don’t forget YOU STILL NEED to probe and troubleshoot. If a customer calls about their reception while the phone is sitting on a table (not being held) it is not the metal band.
  4. ONLY escalate if the issue exists when the phone is not held AND you cannot resolve it.
  5. We ARE NOT appeasing customers with free bumpers – DON’T promise a free bumper to customers.

Utan att de facto ha testat hur mottagningen sjunker så är filmerna som har publicerats på Youtube talande och felet verkar vara reproducerbart vilket talar för att det här faktiskt är en relevant designmiss av Apple. Det tillsammans med det läckta dokumentet lägger ytterligare en pusselbit till något som jag känt sedan årets Google I/O för några veckor sedan; Apple halkar på en slingrig stig bärande sitt varumärke på en hal silverbricka. Varför:

  • Ecosystemkontrollen – det har varit framgångsrikt förr, Apples kontrollerade ecosystem där hårdvara och mjukvara lever sida vid sida i perfekt och harmonisk symbios och där Steve i kraftfullt majestät kan kurera innehållet och användarupplevelsen. Google går i precis motsatt riktning och försöker (men lyckas i ärlighetens namn inte ännu!) bygga ett öppet ecosystem för mjukvaruutvecklare, hårdvaruutvecklare och användare och frågan är om Apples slutna approach kommer att fungera framgent.
  • iAds – Även om Apple har backat på sin initiala ståndpunkt om att inte tillåta tredjepartsannonser inuti applikationer på sina gadgets och numera gör det så kommer man inte vara tillåten att aggregera data och information om man inte är ett ”oberoende” annonsnätverk och man kommer behöva Apples godkännande dessutom. Det här låser förmodligen effektivt ut aktörer som Google och Microsoft från plattformen. Ytterligare ett tecken på Apples slutna approach och vilja att bygga ett kurerat ecosystem.
  • iPhone 4 – visst, det är förmodligen en alldeles grym telefon men ändå, när jag följde TWITs bevakning av Steves keynote var det något som slog mig. Eller snarare inte slog mig. I magen alltså. Det var inget som kändes whohhaa. Det kändes om inte dåligt så lite platt. Och nu följs det upp av problemen med mottagningen (inte något som hindrat Apples framgång förr förvisso) och sättet som Apple hanterar det.

Den här krypande känslan av att Apple halkar blev tydlig och jag kunde artikulera den när jag följde Google I/Os keynotes på Youtube och de bara vräkte ur sig saker som alla fokuserade på innovation på den öppna webben. Deras ton var självsäker och skickade inte en utan flera gliringar åt Apples håll. Det blev tydligt (även om trenden har funnits ett tag) de två företagen står för diametralt motsatta sätt att hantera den mobila webben. Google med en öppen arkitektur och Apple med ett kurerat angreppssätt. Årets Google I/O var, i ett vidare perspektiv, inget annat än Googles variant att lägga ned den så berömda vita handsken och utmana Apple på en regelrätt duell vars utgång vi inte kommer veta förrän om flera år.

Vad tror ni? Vilken väg vinner och varför?

Disclaimer: Jag är varken fanboy eller hater av Apple. Deras produkter är fortfarande framför motsvarande Androidlösningar och användarvänligheten är fortfarande överlägsen. Hade jag inte tappat bort min fina HTC Desire för någon vecka sedan hade ni kunnat lägga till den till bilden av mitt skrivbord nedan.

Uppdatering

Apple verkar ta det på mer allvar än deras kommunikation ger sken av.

http://mashable.com/2010/06/30/apple-hiring-iphone-antenna-engineers/

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

What you do offline echoes in eternity online!

24 Jun

Det är grundkurs, jag vet, men att surfa lite på Cannes Lions hemsida och titta på vilka som har vunnit reklampriser i olika kategorier är upplyftande och inspirerande. Jag dras direkt till Gatorade Replay-kampanj som vann första pris i kategorin ”Best Integrated Promotional Campaign”.

Vi kan sammanfatta kampanjen som:

Problem: Bara 3 av 10 vuxna över 30 motionerar regelbundet.
Utmaning: Återuppväck den atletiska gnistan hos den här gruppen.
Lösning: Tillhandahåll en möjlighet som varje idrottsman drömmer om.

Gatorade gjorde något genialiskt. De plockar upp en klassisk amerikansk fotbollsmatch, en high schoolmatch mellan två rivaliserande skolor som 1993 slutade oavgjort. Sedan dess har skolorna haft, som man säger på engelska ”a score to settle” och Gatorade ger dem den möjligheten. De ger dem möjligheten att ställa sig på planen, axel mot axel, hjälm mot hjälm och slutgiltigt avgöra vem som är bäst. The american dream, möjligheten till återupprättelse, till vinst. Men jag beskriver det inte så bra som de själva gör. Så kolla på filmen istället:

De engagerar en träningscoach för de båda lagen, de drar in de gamla huvudtränarna, de gamla cheerleadersen, de gamla banden. De skapar en gemenskap, något att samlas kring, något som engagerar en hel stad. Det här är mer än en reklamkampanj, det är ett socialt engagemang.

Eller det är klart att det är en reklamkampanj. Men Gatorade förstår att idag räcker det inte med en kampanj. Knyter du inte an till människor känslor, till deras drömmar och verkligen gör det det på ett relevant och trovärdigt sätt, så når du inte igenom. Gatorade vet att det är det de gör offline som ger ett eko online. Det du gör trovärdigt offline ger ekon online. De utgår från sin varumärkeslöfte ”att öka idrottsmäns förmåga”, applicerar det på överviktiga och överåriga jocks och skapar en historia som människor vill dela med sig av.

”What you do offline echoes in eternity online!”

Gick det bra? Nådde de sina mål att driva Gatorades varumärke framåt? Well, titta på filmen på Cannes Lions hemsida så får ni det svart på vitt. Tyvärr har inte Cannes Lions förstått att information och material på nätet skall vara delbart.

http://www.canneslions.com/work/promo/

Heja internet!

18 Jun

Vi hade en skön fredag på kontoret och hamnade till slut här

Det känns nyss och länge sedan på samma gång.

Internettrender 2010 enligt Morgan Stanley

11 Jun

Hard facts? Siffror? Data? Morgan Stanley är din resurs. Alltid.

Bestämmer varumärken vad vi äter?

9 Jun



What if you only ate

Det här är en gästpost från Daniel Teame, juniorkonsult på Rewir med bakgrund som marknadsanalytiker på avdelningen Market Intelligence på Volvo Personvagnar. Daniel gillar mat och framför allt nyttig mat och dessutom undersökt den svenska matreklamen på TV. Han vet vad han pratar om.

Jag bara älskar rubriken What if You Ate Only What Was Advertised on TV? Inte för att jag gillar missbruket av versaler – jag ogillar det kraftfullt. Vad är egentligen grejen med den amerikanska engelskan och deras regel om versaler i början av alla ord sina i rubriker? Ja, undantaget konjunktioner givetvis. Anledningen till att jag älskar rubriken är att den fångar innehållet på ett fullständigt briljant sätt. Den är begriplig, ärlig, smått komisk, intresseväckande, beaktar det alarmerande i artikeln och inte minst ger rubriken en indikation om artikelns substans. Något som svensk media borde ta till sig i sina rubriker.

Precis som Alice Park inleder i Times-artikeln så är det föga förvånande att den typiska amerikanen inte är bräddad med hälsosamma härligheter.  Det blir mer intressant när hon pekar på att TV-reklamen kan vara boven i dramat. Om så är fallet, hur ligger vi till i Sverige?

Om man tittar på den svenska marknaden och matrelaterad TV-reklam består cirka 50 % av ohälsosam mat. Majoriteten av denna reklam sänds på bästa sändningstid, mellan 18.00 – 21.00 på vardagar. Inom denna kategori klassas produkterna godis, chips, choklad, efterrätter och söta mellanmål, läsk, kakor och bakverk samt färdigrätter och snabbmat. Inslagen av frukt och grönt är begränsat. Lyckligtvis kan konstateras att cirka 20 % av all matrelaterad TV-reklam består av mejeriprodukter – en markant skillnad mot USA skulle jag gissa. Även om amerikanarna bidrar med lite kalcium i detta fall.

Man kan relativt tryggt konstatera att svensk medias exponering av ohälsosam mat är skrämmande stor, om än inte i samma utsträckning som i USA. Instämmer man i det Park hävdar i sin artikel, att denna typ av exponering är välkänt effektiv i att driva beteende kan man schablonisera över att hälften av svenskars måltider är ohälsosamma. Så är givetvis inte fallet. Men det finns symtom på att artikeln även kan ge sken av situationen i Sverige.

Framför allt ser vi att fler svenskar blir överviktiga. Enligt SCB – som får ses som en relativt trovärdig källa – har andelen överviktiga alternativt feta ökat från 30.7 procent till 44 procent mellan åren 1980-2005. Det är en ökning med 13.3 procentenheter, vilket innebär att antalet överviktiga eller feta i Sverige har ökat med knappt 45 procent.

Och ja, jag är väl medveten om att vikt är resultatet av fler variabler än matkonsumtion . Främst är det lätt att göra gällande att svenskar blir allt mer stillasittande – och att det är orsaken till siffrorna ovan. Det härleds till en strukturförvandling, dels en yrkesmässig sådan, dels en social sådan.

Jag vet inte riktigt om jag köper den argumentationen. Svenskar har nämligen ur det perspektivet blivit mer hälsomedvetna. Eller vad sägs om följande siffror?

  • Antalet svenskar som tränar minst två gånger i veckan har ökat från 31.1 procent till 46.1 procent. Detta utgör en ökning med 15 procentenheter. Det innebär att vi, under de senaste 25 åren, har fått en fördubbling av svenskar som tränar minst två gånger i veckan.
  • Antalet svenskar som aldrig tränar har minskat från 13.9 procent till 9.1 procent. Detta utgör en minskning med 4.8 procentenheter, nästan 35 procent.

Så hur står det egentligen till:

Äter svenskar mat från de varumärken som media exponerar?

We are all publishers now!

8 Jun

Indiepopparna McCarthy sjöng en gång i tiden ”We are all bourgeois now” som en ironisk kommentar till Thatchers styre i Storbritannien. En catchy poplåt med ett starkt och tydligt budskap.

Om Biz Stone var musiker skulle han skriva låten ”We are all publishers now” och använda bilden nedan som stillbild i videon

New tech discussion – ett år senare

3 Jun

Jag har nu efter ett par månaders arbete med varumärken på heltid insett att mycket av det jag tänkt på och funderat på de senaste åren har handlat om just det. Varumärken. Det jag hela tiden har pratat om, tjatat om skulle vissa vilja säga, är just hur varumärken skall bete sig och agera på i en digital verklighet. Nu sitter jag här och förbered en diskussion om sociala medier och skall förklara vikten och nyttan av några basala verktyg så som Bambuser och ramlar över en presentation som jag höll på New Tech Discussion för ungefär ett år sedan och inser att det jag pratade om var varumärken. Andra highlights i filmen är ett intro av Magnus Höij och en passionsfylld presentation av Dan Carlberg från Bloglovin.

New tech discssion

Tyvärr verkar inte wordpress.com stödja embedd av Bambuser. Om någon vet hur man gör, tell me. Bilden länkar till Bambuser istället